En gedigen skärbräda av trä är tveklöst vackrast, men den kräver också lite omvårdnad. Om den inte är inoljad när du köper den får du först göra detta grundligt, och därefter bör du olja in den när den ser torr ut, får ljusare fläckar eller efter en djuprengöring. Mer om inoljning och skötsel under fliken ”10 skötseltips”. I motsats till skärbrädor av laminat, komposit, corian och glas ger en träbräda ett skönt ljud och en skön känsla mot kniven. Sköter du en träbräda som sig bör, håller den längst av alla material.
Träbrädor har en fördel gentemot plastbrädor i det att ytliga skåror läker sig själva och är mer förlåtande mot slitage. Dessutom kan man slipa ner en träbräda när den blir alltför repig och användas i generationer. Köp bara inte en så tjock skärbräda att den blir för hög på diskbänken och ergonomiskt fel med kniven i hand. Om du inte har fötter på en träbräda får du se till att förvara den torrt och stående så att det inte blir fuktigt inunder. Fukt är träbrädans nemesis. Träbrädor utan fötter kan ju däremot användas på båda sidorna.
Innan vi tittar på olika träslag finns det en annan aspekt att ta ställning till – ändträ eller liggande trä. Med ändträ menas att du skär ner i träfibrerna, ungefär som om du tänker dig att du skär med kniven mellan borsten på en pensel. Slaktarblock är nästan alltid gjorda av ändträ. Det kräver mer att sköta en bräda av ändträ eftersom den har en tendens att suga upp mer vätska och måste mättas med olja. Ändträ är mest skonsam för knivarna och har den längsta hållbarheten av alla träbrädor, om du köper en med kvalitet.
Med liggande trä skär du över träfibrerna, eller tvärs över borsten i penseln för att fortsätta liknelsen. Dessa brädor är lättare att sköta och billigare att tillverka, men träfibrerna slits fortare, beroende på hur hårdhänt du är och om du t.ex. använder sågtandade knivar.
Träslag med en hårdhet mellan 800 och 1600 på Janka-skalan anses lämpligast för skärbrädor.